EN ELOGE TILL LÄRARNA I SÖDERTÄLJE!!!

Skolkatalogen skrattar. SKRATTAR! - åt folks löjeväckande FLOCKBETEENDE. Så fort det dyker upp något som de inte förstår (läs: vill förstå) så börjar de bete sig, inte som logiskt tänkande varelser, utan som fårskallar. Ni är FÅR! Förstår ni inte det? Ni är får som följer er egen föredragna "vallhund" (massmedia), i detta fall Aftonbladet. Varför tar ni saker för givet? För att de står i tidningen? Har vi blivit så blinda att vi idag förlorat all känsla för källkritik i dagens samhälle?

Vänta, jag får backa lite och ge bakgrundsstoryn till allt det här, känner jag.

För ett par dagar sedan iscensatte två lärare på Hölöskolan, utanför Södertälje, en övning, alltså en storyline, i form av en terroristattack.
Tidningen Aftonbladet beskriver det såhär:

"Det började med att två lärare på Hölöskolan, utanför Södertälje, sprang in i klassrummet i torsdags, där eleverna i årskurs 6-7 fanns.
Först betedde de sig nervöst och pratade med varandra.
Eleverna, som är i åldrarna 11- 13 år, förstod genast att något var fel.
Då berättade lärarna att Sverige blivit utsatt för terrorattack. Eleverna fick bland annat höra att:
• Terroristerna sprängt kärnkraftverk.
• Alla måste fly landet.
• Giftig gas spred sig och det fanns risk att barnen får cancer och dör.
Plötsligt släcktes alla lysen. Även strömavbrotten var en följd av terrorattacken, sa lärarna.
Barnen blev skräckslagna, några började gråta.
Först då avslöjade lärarna att allt var påhittat."

Denna artikel går att läsa i sin helhet här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6124400.ab.

Och det är denna lilla artikel som fått allmänheten att gå bärsärkagång och kräva lärarnas huvuden på en påle! Ja inte långt ifrån i alla fall om man läser inläggen på flera bloggar och communityn. Där RASAR folk över denna "ohyggliga, otänkbara tortyr" som lärarna UTSATTE de stackars eleverna för.
Folket rasar alltså...men medan åsikterna och kritiken MOT lärarna fullkomligt flödar från en (verkar det som) outsinlig källa, höjs få röster till lärarnas FÖRSVAR!
Skolkatalogen tar sig friheten att gå in och göra detta.

Media, och framförallt Aftonbladdet är verkligen kunniga. Vilka trollkarlar. De har nämligen fått allmänheten att tro att det här varit en större chock för barnen i skolklassen än det faktiskt varit. För enligt dem så måste ju varenda elev som medverkade i övningen nu söka psykisk hjälp för att ta uti med sin trasiga verklighet, sin självbild och sin nattsömn.
Men är det rimligt att en övning som pågått inom tidsramen för ett vanligt lektionspass (får man ju anta) - på alltifrån 30-60 minuter, är tillräckligt för att rasera en 12-13-årings verklighet och den trygghet hon känner bland sina vänner, sin familjs och...(vi bor ju i ett västerlänskt samhälle) sina ägodelar????

Nej, det är inte troligt. Skrämda ja. Kanske skrämda så in i Norden. Kanske skrämda så till den fulla grad att de kände fjärilar i magen, tårar som strömmade nerför kinderna och rysningar i hela kroppen.....mycket troligt.
Lärarna verkar ju har iscensatt en riktig show, som skulle givit dem Oscars-statyetter OCH Guldbaggar om Aftonbladet fått bestämma. Så verklig var tydligen deras storyline.

Så visst, skrämmande, ja! Det är rimligt. Men det är inte rimligt att barnen på grund av detta behöver gå och få psykisk vård och käka sömntabletter resten av livet.
Om man tror det så varför inte skicka ungarna till mentalsjukhuset så fort de skrämts av en skräckfilm, åkt en alldeles för spännande karusell eller kommer hem och säger att de blev förföljda av en fylle-gubbe på väg hem från skolan, för jag vet många 12-13-åringar som mått dåligt av de sakerna också.

Innan man hänger ut lärarna som utförde denna övning med sina elever så måste man faktiskt begrunda ett par saker.
- Först...erkänn för er själva att vi faktiskt inte vet allting. Om vi inte var på plats när det hände så vet vi inte vad som inträffade, hur det kunde upplevas och vad lärarna sa eller inte sa till eleverna före och efter det här projektet. Jag bryr mig inte om hur många tidningsartiklar ni läst om det här fallet eller om ni pratat med morsan till kusinen till kompisen till ett av de drabbade skolbarnen, -om ni inte var där så vet ni inte!

- Och...eftersom vi inte vet exakt vad som hände, måste vi förlita oss på vad som verkar rimligt. Vi har redan fastställt att det är inte rimligt att barnen har tagit SÅDAN skada av övningen som Aftonbladet (och många av allmänhetens skrikhalsar) försöker påstå. Mardrömmar kanske. Svårt att sova första natten, visst. Rädd hela den dagen i skolan, säkerligen, men psykiska skador??? Kom igen för fan!!! Vem tror på det?

- Så..., VAD verkar då rimligt?
Tja, jag vet inte vad ni tycker MEN rimligt verkar att Aftonbladet tycker om en bra story. Och en bra story är en story som säljer. Och vad säljer väl bättre än något som gör folk upprörda???? Det är därför 80 % av allt vi hittar i våra dagstidningar handlar om ett av följande ämnen:
Mord, våldtäkt, olyckor, förskingring, kidnappning, bankrån, överfall, uppsägningar, avtalsbrott, krig, rättegångar, fylla, mobbing, droger, (börjar ni se mönstret här?)
Varje dag ser vi något av detta på löpen. Vi läser hundratals rubriker som handlar om dessa saker? Och Aftonbladets artikel är full med bevis för att man här ÖNSKAR göra HÖNA AV EN FJÄDER. Den är nämligen full av laddade ord som direkt sätter igång folks känslor. Ska vi ta några kul exempel? Ja, det gör vi:

Ett stycke rubriceras "Panik i Klassen!"
Ordet "Panik" är otroligt laddat. Hör eller läser man "Panik" börjar man tänka på folk instängda i en brinnande byggnad som klättrar ovanpå varandra för att nå ut till räddningen. Återigen, jag vet inte hur ni föreställer er övningen på Hölöskolan, men jag har svårt att tro att eleverna klättrade över varandra och drunknade i ett berg av sig själva!? Snarare har de nog suttit som fastfrusna på sina stolar (eller vad de nu satt på) och avvaktat och lyssnat på lärarna som de redan undermedvetet utsett till sina ledare i det ögonblicket. Någon kanske grät, någon kanske babblade oavbrutet och ställde nervösa frågor...men är det en paniksituation? Om det är vad folk menar med panik då är jag JÄVLIGT intresserad av att veta hur ni skulle beskriva situationen för passagerarna som var ombord Estonia, eller människorna som flydde Tsunamin? Eller de BRINNANDE individer som valde att HOPPA från tionde-tolfte-tjugonde våningen på ett demolerat World Trade Center???!!! DÄR kan man snacka om PANIK!

"Barnen blev skräckslagna" - så fortsätter de Hollywood-kryddade citaten från Aftonbladets artikel. "Barnen blev skräckslagna". Har ni nånsin vägt skillnaden mellan att vara rädd och att vara skräckslagen. Skräckslagen! Slagen av skräck! Att vara så rädd att man känner sig slagen, oförmögen att handla. Är det vad som hänt här?
Jag vet inte, och inte heller ni. Men jag kan sätta mina tummar i pant på att skräckslagen är mil ifrån att vara rädd och att rädd nog är närmare vad de här eleverna upplevde. Eller blev de så slagna att de blev fullständigt paralyserade och inte kunde prata, inte kunde röra sig? För det, för mig, är att vara slagen av skräck.

"När barnen frågade lärarna om det var ett skämt, fick de inget svar. Istället fortsatte lärarna att SKRÄMMA dem." Okej för det första. Hade det varit så fel att skriva såhär istället: "Istället fortsatte lärarna med övningen"??? Oooo nej, man väljer att skriva att lärarna fortsatte att skrämma dem, som om pedagogerna i det här fallet var medlemmar ur spanska inkvisitionen som bara älskar att tortera och skrämma sina offer, eller rena rama häxorna från Blåkulla. Det hade förvånat mig föga om det i artikeln även stått: "och som avslutning tvingade lärarna dem att äta mänskligt kött och dansa nakna med djävulen runt en eld." - någon mer än jag som får referenser till häxprocesserna som härjade över Europa under 15-16oo-talen?
För det andra, JA lärarna fortsatte med övningen. Vad skulle de ha gjort då? De var ju tvungna att fullfölja den planerade övningen.

Artikeln är FULL av dessa laddade ord.
Nu kommer vi till en annan rolig grej. Något som verkligen understryker att man i det här fallet älskar att göra en höna av en fjäder. Bland de blogginlägg och kommentarer som Skolkatalogen har läst, där man refererar till artikeln, så tycks man tro att varenda unge i den här klassen tagit illa vid sig av detta och tagit avstånd från det. Men granska artikeln noga människor. Bara EN förälder nämner att detta framkallat ångest hos hennes barn. Bara EN som uppenbarligen är mycket arg på skolan för detta. Nu vill inte jag komma med osanningar och påståenden om denna oroliga mamma, men det är ju faktiskt inte otänkbart att hon kanske överreagerar. Mycket på grund av att hon kanske är överbeskyddande (det finns gott om sådana föräldrar) men kanske dels också för att vid intervjutillfället hade hon inte hunnit smälta den information hon fått, eller också har hon misstolkat hur detta påverkat hennes barn. Svårt att säga, men återigen endast EN förälder som är riktigt missnöjd och som använder ordet "ångest". Men som det framstår i artikeln verkar hon mer arg och besviken över lärarnas brist på etikett, än att hon faktiskt tror att hennes barn kommer lida kval för detta.

Nu kommer vi till lärarnas avsikter med allt det här. Som allmänheten reagerar verkar det som om man på fullt allvar tror att lärarnas idé var att skrämma barnen och ingenting annat. Tja, goda medborgare, jag var ju inte med på planeringsmötet så jag vet inte, men eftersom jag är lärare själv så kan jag föreställa mig vad idén gått ut på. Vad som var tanken med hela övningen.
Det är inget mysterium egentligen, sådana här projekt har genomförts förut, s.k. workshops där eleverna blir utsatta för en situation och ska försöka klara av något praktiskt eller resonera sig fram till något, eller bara reflektera tillsammans efter att allt är avslutat. Oftast rör det sig om att man ska gå in i en roll där man tänker sig: hur skulle jag reagera och vad skulle jag göra om Sverige blev inblandat i ett krig???
Vad lärarna i det här fallet gjorde var att byta från krig till terror-attack eftersom det är mera troligt i dagens samhälle och vi ser det överallt omkring oss, inte bara långt borta i Afghanistan och andra platser. Minns ni bomberna i Londons tunnelbana? Minns ni att flera attentat mot bl.a. Danmark har förhindrats men att hotet kvarstår?
Som lärare är det viktigt att få eleverna att fundera och reflektera kring det här, att de ska ha en åsikt om det som händer omkring dem. Att de ska kunna sätta sig in i andra människors situation (de krigsdrabbade eller de som har släktingar som omkommit i terrorangrepp), och börja bry sig. Vi människor (åtminstone vi i väst) är nämligen så att vi har väldigt svårt för att bry oss om saker som inte händer här hemma. Det är först när vi har det obehagliga tätt inpå som vi verkligen tar tag i saker och går ut och påverkar och förändrar...och kanske inte ens då.
Eleverna måste fatta att de har ett ansvar som världsmedborgare, de måste också inse att de kommer ha möjligheter att bidra med förändring när de växer upp, för att skapa någonting bättre, något mindre hotfullt än den värld vi lever i nu. Det kan också gagna dem på det sättet att de kan sätta sig in i vad vissa av deras utländska klasskamrater har varit med om i sina hemländer.
Allt det här och mer därtill kan man spåra i den övning som lärarna iscensatte på Hölöskolan och det är inte bara deras påfund och det här är heller inte mina privata åsikter. Det som jag nyss har nämnt är saker som eleverna SKA lära sig, SKA uppleva och det står tydligt i Läroplanen som alla pedagoger är skyldiga att följa.
Så sluta gråt för ett par elever som kommer vara sig själva igen redan imorgon men som kanske har lärt sig något oerhört viktigt och lärorikt. Och sluta skäll på de lärare som bara försöker göra sitt jobb och ge eleverna någonting utöver att bara sitta och läsa sida upp och sida ner. Ge dem en eloge istället, för de är de väl värda. Lärare på Hölöskolan, Skolkatalogen hyllar era avsikter och er övning!